Jag tappade motivationen och inspirationen till bloggen förra veckan.

Jag blev ledsen, men det känns skönt att vara på benen igen i bloggvärlden.

Jag är inte en perfekt människa, det kan jag aldrig någonsin säga. Men jag försöker att vara en sån bra människa jag kan. Jag vill aldrig såra någon medvetet. Men ibland blir det fel.

I förra veckan blev det så och det var verkligen inte meningen.

Det var inte meningen att en vän skulle bli ledsen. Det var meningen att en annan vän skulle få lite kärlek i form av text.

Men nu blev det så och det är det som jag går runt och tänker på. Det ska snart ordnas upp, hoppas jag.

För snart 6 år sedan startade jag min blogg Swedenmikael därför att jag älskar att skriva. Bloggen har betytt mycket de här åren, även om jag inte alltid har skrivit så mycket så har det ändå varit en trygghet att ha den här.

Bloggen visar delar ut av mitt liv som jag vill dela med mig av. Mycket skratt, glädje och lycka, men också sorg och tårar.

Bloggen är inte till för att skriva dumma saker om människor, den är till för kärlek och min kärlek till människor. Både lycklig kärlek i form av flickvän, familj, bebis och vänner, men också olycklig kärlek i form av vänner jag har förlorat.

Jag vill också vara tydlig med att skriva att inget av mina inlägg är skrivet i syfte att såra någon, alla inlägg är skrivna i syfte att sprida kärlek.

Det jag egentligen vill säga med det här inlägget är förlåt till den människan och vännen till mig som jag av misstag sårade. Jag älskar dig min vän!